jag ville skriva en liten visa där ögonblick blir till evighet

Jag är så otroligt aktiv här känner jag och om ni inte anar sarkasmen nu blir jag orolig.
Egentligen har jag inget vettigare att säga just idag än vad jag har haft de andra
trehundrasjutton dagarna jag inte har uppdaterat här... Bara för att hålla er något
uppdaterade om min lägesposition och så vidare så befinner jag mig för tillfället, och
oftast, i mitt rum bland ett dussin doftljus, instrumental bakrundsmusik och med en
tjock fet naturkunskapsbok i handen. Jag kan väl inte påstå att jag trivs speciellt bra i
den omgivningen men man får väl helt enkelt göra det bästa av pluggandet och
höstmörkret. Tack gud för ljus, te och halsdukar, utan dem hade jag aldrig överlevt hösten.

Adjö

(För er med det lilla svarta intresseanteckningsblocket redo vill jag bara berätta
att imorgon så här dags är jag på väg mot huvudstaden och allra bästa Håkan.)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0